Är det såhär den här veckan ska vara? Jag börjar måndagmorgon med att bli väckt av att någon ringer på hemtelefonen kl 07.20... Det ringer många signaler, länge... Men innan jag hinner vakna, uppfatta vad det är som låter och skynda mig dit och svara, så lägger denne någon på...
Så här ligger jag nu i sängen... Vaken... Och som alltid när jag är ensam, så grubblar jag... Grubblar över telefon som ringde... Vem var det som ringde? Var det från jobbet? Har jag försovit mig? Nej, enligt schemat så jobbar jag kväll, men det kan ju ha varit att de behövde backup redan från morgonen? Var det från Mattias jobb man ringde? Har något hänt? Ser ni vart det bär hän? ALLTID ALLTID ställer jag in mig på det värsta... Detta för att vara "förberedd" på att mottaga dåliga nyheter... När jag kommer hem från jobbet förbereder jag mig på att hitta katten död, när jag går in i chillarummet på att hitta en chinchilla död osv... Men det är bara det...
Man kan aldrig vara helt förberedd på någonting!!
För att sluta grubbla och tänka på något annat så går jag in på bloglovin' och betar av de nyaste blogginläggen... Kommer såsmåningom till bloggen jag berättade om häromdagen... Bloggen tillhörande tjejen med den fina fina katten Diesel som gick bort så hastigt :( I samma stund så kommer jag på att nu på torsdag så är det halvårsdagen av Algots bortgång ❤ och sorgen sköljer över mig som en tsunami av känslor... Tårarna bara väller upp ur ögonen och det gör SÅÅ ont i hjärtat att inte längre ha min kisse vid min sida... Fortfarande!!
Det är ofattbart att det redan gått 6 månader!!! Tiden har gått så himla fort, det känns som om det var igår... :( kärleken till den katten går inte att ersätta eller jämföra med något annat!!
Även om mina katter och övriga djur ger mig mycket villkorslös kärlek då finns tomrummet efter Algot kvar... Ingen är som han ❤ Han var min bebis och kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta... Tills vi ses igen Algot, vänta på mig ❤
Ribban för denna vecka är lagd...
